Ja då var det fredag igen, som jag har längtat!

Inget särskilt bara att det är skönt med helg helt enkelt.

I morse så skulle Elina ha med sig en lapp till skolan om att vi ändrar lite tider denna vecka.

Maja ville såklart också ha en lapp med sig så jag la fram en lapp, blev avbruten och när jag kom tillbaka till lappen och skulle skriva något så stod det  "MAJA" på lappen... Jag frågade Elina varför hon skrivit så "barnsligt" på lappen och hon var helt oförstående för hon hade minsann inte skrivit på Majas lapp..

Då hör jag en röst som säger: Jag har skrivit Maja där...

Öh.. Det var Maja som sa detta... Jag hade ingen som helst aning om att hon kunde skriva sitt namn, det är inget varken vi eller dagis har tränat på (jag frågade)

Däremot har hon lärt sig att skriva Maja på datorn och antagligen memorerat bokstäverna därifrån.
Gissa om jag blev stolt???

Så var denna underbara semestervecka slut.... Imorgon är det jobb igen ända fram till vecka 30 då semestern börjar....

Jag gillar mitt jobb och framförallt gillar jag att ha ett jobb, men det är skönt att vara hemma med barnen. Jag önskar att jag skulle ha den ekonomin att finnas till här hemma för mina barn. Kanske jobba liiiite för att få till det där sociala, men att umgås med sina barn är GULD värt - jag älskar de mer än det går att beskriva trots alla tunga stunder med ilska, tjat osv...

Lite tankar från en trött Helena, Kram på er allihopa därute i cyberspejs

Som sagt, det hände något igår....

Vi var på leklandet och lekte med Elinas tremänning och hennes mamma. Vi har inte träffats så många gånger och Elina är överlycklig eftersom hon är så släktintresserad.

Jag och A-C satt och pratade vid ett bord, Maja kom med jämna mellanrum för att kolla läget. Rätt vad det var så kom jag på mig att hon inte hade kommit till oss på ca 20 min och jag hade inte sett henne heller. Mycket ovanligt för att vara Maja.

Då får jag syn på henne i rutschkanan, hon åker och håller en annan liten tjej i handen...???!!!??!?!??!
Jag tänker att det är någon från dagis hon har hittat men det är en helt främmande tjej..

Hade det varit Elina hade jag inte reflekterat för hon hittar nya kompisar överallt, men lilla Majsan har aldrig tagit kontakt med barn (eller nån över huvud taget) hon inte känner, hon har heller aldrig tagit emot kontakt av okända så jag blev liksom förstenad. Efter ca 50 minuter kom hon till mig och sa att hon hade tappat bort sin kompis.

Jag frågade Maja vad kompisen hette och hon svarade: Jag vet inte men vi har jätteroligt..:-)

Pratade med mamman sen och berättade att jag var chockad och glad och flickan var 1 år äldre än Maja och de lekte ca 2½ timme och hade jättekul!!

Igår hände det något alldeles fantastiskt alldeles underbart roligt med lilla Majsan..

Berättar mer ikväll, nu ska vi till logopeden..

Ha en underbar dag alla underbara människor!

Ja fast det var inte jag som fick ett oväntat besök, utan jag som gjorde ett oväntat besök :-)

Vi (barnen) gick omkring i nattlinne ända till 14,30 idag (är det lov så är det) och sen fick vi bråttom i kläderna för Elina skulle skjutsas in till morfar. Hon skulle nämligen med honom på boxningsträning idag. När vi släppt av henne så skulle vi ju åka hem igen var det tänkt men jag hade ingen lust att åka hem så jag chansade på att skicka iväg ett sms till Hunney om vi inte kunde träffas en kortis i hennes lekpark.

Hon skrev jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa som svar så det kändes som om hon ville träffas ;-)

Vi var där ca 15,30 och den kortisen varade ända till 19,30 men som de säger: Tiden går fort när man har roligt. Vi pratade en hel del om foto och fotografering som alltid och barnen lekte så fint hela tiden.

Motvilligt insåg jag att klockan drog iväg och att vi borde åka hem och till slut kunde jag slita mig.

Vilket härligt infall jag fick, varför händer inte det oftare?

Majas hosta som började iförrgår blev bara värre och värre och när jag ringde 1177 så hörde hon Maja i bakgrunden och sa att hon tyckte det lät som krupp eller astma så hon rådde oss att åka till akuten...

Där tillbringade vi 5 timmar med en Maja som förvånade mig mer än vanligt... Enda gången hon protesterade och var som vanligt var när hon skulle dricka kortison.. Annars pratade hon med både sjuksköterskorna och läkaren och gjorde precis som de sa.. När det blev lite jobbigt för henne så sa hon att hon ville säga en sak till mamma.. Då viskade hon (ganska högt) till mig: Du är så söt mamma... eller Du är min bästa vän du mamma...

Vi hade Elinas kamera med oss och den snälla sköterskan tog kort på Maja när hon andades adrenalin i "ångmaskinen"
Jag lägger upp detta imorgon för nu är jag så slut och trött att jag ska lägga mig och gosa med min lilla Maja

Maja har ju varit sjuk (igen) och har börjat lite smått att få sitta vid datorn. Hon spelar memory mot en giraff. När vi kollade på Guld-matchen så ville hon gå ner i källaren och spela. Hon kom ner och skärmen var svart, och kom upp till oss och var ledsen för det funkade inte.
Rör lite på musen så blir det memory igen sa Mats.

Hon började dra ner byxorna, men stannade av (tyckte nog att det kändes lite konstigt) och pekade på det som vi i vår familj kallar för musen.... Här????

Hihihi gissa om vi skrattade och hon förstod ingenting, så Mats förljde med henne ner i källaren och förklarade.

Elina har börjat att visa intresse för att hjälpa till hemma, med allt från städning till laga mat. Så förra veckan när vi var ensamma hemma så gjorde hon stuvade makaroner och kötbullar till lunch. Vi passade på när bara vi var hemma för de övriga 2 i familjen gillar inte stuvade makkisar.

Nu när vi är lediga ska vi komma överens om vilka "uppgifter" som skall ingå i hennes veckopeng som hon så gärna vill ha ska vara.

Hittills har jag tänkt att det som ska ingå i veckopengen är:
Rummet ska vara städat (inkl bäddad säng)
Trevligt uppförande

Sen tänkte vi att hon skall ha möjlighet till lite "bonus" och de uppgifterna har vi inte kommit överens om än.

Igår när jag hämtade barnen var det ett alldeles underbart väder så vi gick helt enkelt inte in.
Hjälmarna åkte på och Maja tog en cykeltur. Hon frågade mig om hon fick cykla till lekparken ensam. Lekparken ligger i slutet av vår gata och jag ser henne hela vägen ner. Men hon är snart 4½ år och jag tycker att jag borde kunna ge henne lite frihet och se vad hon gör av det.
Vi kom överens om att hon fick cykla till lekparken, men att hon var tvungen att vända direkt och cykla tillbaka. Alltså inte stanna i lekparken. Flera ggr på vägen stannade hon och vinkade till mig. När hon kom fram till lekparken så skrek hon: Jag kommer nu mamma!!

Tre gånger fick hon förtroendet och det gick lika bra alla tre ggr. Jag berömde henne och hon var som en sol hela eftermiddagen. Likadant idag, så det känns så skönt när man vågar släppa lite på gränserna och ge det förtroendet.

Två kompisar kom hit på eftermiddagen idag och vi grillade hamburgare och åt ute. HÄRLIGT!!!

Nu skall jag ta en dusch och duscha bort grilloset....

SM-guld ska ta....

Nu håller vi alla tummar för att Färjestad vinner ikväll, eller hur??

Hörde jag ett rungande JAAAAAAAAAA

Tänkte väl det :-)