Imorse kom Maja in till vårt sovrum och talade om att stenen är borta nu.. Vimsig och nyvaken som jag var trodde jag att stenen hade åkt upp ännu längre, men hon hade den i handen.
Troligtvis var det svullet i näsan igår för nu hade hon petat med fingern och stenen kom ut.

Den var ganska vass så tack och lov att den inte hade gjort någon skada i lilla näsan.

Vi är hemma idag dock, hade ju tänkt att ringa VC, Maja är sliten till tusen.
Så går det när man leker att man är Astrid Lindgrenfigurer :-)