Var i skolan på utvecklingssamtal med Elinas lärare. Det var roligt och intressant att höra en helt ny människas syn på ens dotter. Man blev ömsom stolt som en tupp och nästan lite förnärmad ibland.
Jag gillar inte att höra "negativa" ord om mina barn från andra..... :-(
Jag vet ju att det hon säger är sant så jag är inte en av de där föräldrarna som tror att mina barn bara är små änglar (robotar) som aldrig gör några fel, jag menar bara att det inte är speciellt kul att höra om det.

*  *  *  *  *  *  *

Fick läsa igenom allt som skrivits om Elina under alla år, vi fick nämligen med oss alla papper från första dagiset också. Mycket kul läsning faktiskt.
En av frågorna som Elina svarat på är om det finns något hon tycker är svårt (vid detta tillfället var hon 4 år)
Så här stod det:
Elina funderar länge innan hon svarar: Att vara kompis med M** :-)

M** är hennes bästa kompis men också hennes allra värsta kompis om man kan skriva så. De har ett speciellt förhållande, de liksom dras till varandra och leker lika mycket som världens bästa kompisar men ryker lika ofta ihop som hund och katt.
Inte konstigt att henne svar på frågan vad som var svårt blev som det blev. Jag tycker det är ganska gulligt av en 4-åring att ha de tankarna.

En gång sa hon till mig: Mamma jag älskar verkligen M** men det är så svårt att vara vänner ibland....

Idag när Elinas jacka var lortig fick hon ta sin reservjacka och det visar sig att hon inte tycker att den är så fin. Den är faktiskt lite ful sa hon.
Så blev hon tyst och sa:
Men mamma säg inte det till x (hon som vi fick jackan av) för jag vill inte såra henne, men jag tycker faktiskt inte att den är så fin..

Jag blev alldeles varm och stolt över hennes ordval.

Idag är jag avundsjuk på min dotter... Hon ska gå med farmor på Färjestads 75-års jubileum! Tänk vad jag skulle velat ha gjort det...

Men jag är än en gång glad att mina barn har så många släktingar som vill göra saker med dem och bryr sig så mycket om dem!

Puss

I fredags var Elina med på mitt jobb och "hjälpte" mig lite. Jag jobbar just nu mycket tillsammans med min personalchef och Elina var med ett antal ggr in på hennes kontor.
Elina gillar ju att hålla på med papper, sortera och ha sig.

Igår gick hon ner till sitt skrivbord och höll på länge länge med nåt innan hon ropa på mig. Jag kom dit och fick se massvis med papper i all världens oröra.
Hon frågade: Såg det ut ungefär så här på *****:s (personalchefen) skrivbord?

Ja svarade jag för det gjorde det, och då var hon jättenöjd för det var det hon ville för hon skulle vara personalchef!!